Reflexion

På söndag firar vi den söndag i kyrkoåret som kallas för Den Helige Mikaels dag. Mikael, ärkeängeln, kan vi läsa om i Uppenbarelsebokens tolfte kapitel. Johannes ser hur Mikael och hans änglar gav sig i strid med Djävulen, och besegrade honom. Kampen var säkert hård, men Djävulen och hans anhang besegrades, och lite älngre fram kan vi förstå hur det skedde: genom Jesu, Lammets blod. Genom Jesu seger på korset, att han inte bara dog som så många avrättade före honom, utan genom att han uppstod och knäckte nacken på döden så har du och jag möjlighet att kalla oss för vinnare. Inte för att vi själva är så grymma - men för att vi är med i samma lag, samma familj som Jesus själv. I vårt lag är Mikael och de andra änglarna med, för den delen. Änglarna, Guds tjänare, griper flera gånger i Bibeln in på Guds befallning och gör hans vilja. De befriar fångar. De kommer med meddelanden från Gud. Och de, liksom vi, får vara med i Jesu lag.

Tisdag morgon klockan halv nio

...och jag påminns om en del självklarheter.

Som att min lite begränsade frukost lämnat ett hål i magen som redan kurrar.
Som att sega skrivare på jobbet inte blir snabbare efter semesterns slut.
Som att somliga arbetsuppgifter inte blir lättare för att de skjutits på framtiden.

Självklarheter. Som jag likväl behöver påminnas om.

Så verkar det vara med Guds Ord också. Mycket som det lyfter fram är självklart från första stund - var rättvis. Håll fred. Älska din medmänniska som du älskar dig själv. Självklarheter. Som vi behöver påminnas om.

Eftersom vi så lätt glömmer bort dem. Vad behöver du påminnas om idag?

Tänkvärd tanke under sommardagen

Vi är ofta benägna att se motsättningar mellan helighet och mänsklighet. När vi hör om andras misstag tänker vi "det är mänskligt". Även om en sådan reaktion kanske bottnar i kärlek kan den lätt bli att man betraktar mänsklighet som förknippad med synd. Är man helt konsekvent i denna uppfattning borde man dra slutsatsen att Jesus inte var riktig människa. Är det inte precis tvärtom? Är inte Jesus den äkta människan, och blir man inte mer människa i den mån man närmar sig honom?
/ Wilfrid Stinnisen

44 tum eller Jesus?

Sitter och lyssnar på sommarprataren Göran Gudmundsson, byggnadsvårdare.I ett avsnitt av programmet pratar han om att först när vi kan respektera våra traditioner och kulturella minnen kan vi respektera andras, på tal om bla skolavslutningar i kyrkor mm. Och så säger han:

"Själv är jag uppväxt i en bondekultur där på var och varannan vägg fanns bilder på typ Elias himmelsfärd eller Jesu intåg i Jerusalem eller åtminstone oljetryck av typen "Herren är med dig". Nu har det gått så långt att vi inte ens kan unna våra barn att fira skolexamen i kyrkorna, det vackraste rum vi har att erbjuda dem. Och själva har vi ju ersatt de religiösa bonaderna med en 44 tums platt-TV och med det utbud som kommer ur den!"

Hela programmet går att lyssna till på www.sr.se/p1/sommar

Alla tillber någon. Frågan är bara vad och är vi medvetna om det?

Om församlingen

Vi säger ju att fredagkvällarna är ekumeniska - och de är de också. Vi gör dem - flera kyrkor tillsammans. Vi har en bredd i vilka kyrkor vi ledare kommer från och vi har en bredd i vilka kyrkor vi är i. Det kan säkert bli ännu bättre men vi har kommit långt och gör det vi vill. Det är bra! Jag och Zara, och de ledare som funnits tidigare under de år vi haft gemensamma samlingar har varit tydliga med att det inte är fråga om att vara en församling, utan att vi vill vara en gemenskap för ungdomar. Det är bra. Jag vet också att de flesta av oss som kommer är med i eller känner sig hemma i en församling som vi kan säga är "vår". Det är bra att det är så.

Säkert är det också så att vi kan se saker i våra församlingar (och i ungdomssamlingarna!) som skulle kunna vara annorlunda, skulle kunna vara bättre. Då är det bra att våga lyfta fram det till dem som är ledare. Om vi inget säger, hur ska de då få veta? Tankeläsning?

Vi har kommit långt på fredagarna och har mycket som vi kan lära till församlingar i och kring Östersund. Speciellt kanske välkomnandet med den grupp som gör det brukar väcka nyfikenhet hos dem jag berättar för. Vi kan alltid bli bättre, våra församlingar kan alltid vässas och vi kan alla bidra till detta. Våga gör det! Det hjälper!

att byta perspektiv...

"Jag tycks gå i en cirkel"
Du kommer tillbaka till samma punkt gång på gång.
Lugn - du är på drejskivan.
Jer 18:1-6

Magnus Malm
"Under mandelträdet" s. 48